sabiina.

när allt man byggt upp bara rasar . när man helt plötsligt mår skit. när man igår mådde prima. när allt känns hopplöst, meningslöst och man inte har någon lust att leva över huvutaget. jag vet att det är bara att sätta igång att bygga upp det igen så är det bra ett tag .. men jag är trött på det. fast än att jag vet att det ordnar sig. dessa dagar är pest och plus lite till. det är precis att man orkar dra sig upp ur sängen. man vill bara ligga kvar och gömma sig under täcket och aldrig mer visa sig igen. det är klart att K dyker upp i allt detta också. hans låda åker fram och man drar fram en av hans tröjor som man kan ligga och lukta på. ja, dom luktar fortfarande honom .. tur det .

idag ska jag göra ngt som jag inte brukar. jag ska kliva över den rasade väggen och skita i den. jag har lyckats dra mig upp ur sängen, nu ska jag också gå imot mig själv genom att inte bara sitta hemma och dega framför burken och tycka synd om mig själv. nej, jag ska ha kul. jag ska ha kul. hör du det ? skiter i vad. ems hänger på iaf och den flickan får mig alltid att skratta. tack vännen för att du finns. vad hade jag gjort utan dig. ingen förstår oss, som vi (:


sätter fingret i munnen och känner på luften ..
hur känns det ?
det återstå att se ..

mot nya äventyr nu ..