skärpning.

ska jag behöva slå ner mig själv för att förstå att jag kan fixa detta. jag kan, jag kan, jag kan! jag ska få bort tankarna som jag har. tankarna om att jag hoppas på att du ska komma till mig och säga att du saknar mig och att jag ska flytta till dig igen. jag vet ju att det inte kommer hända, har du inte saknat mig på två månader så kommer du inte göra det nu heller. så varför fortsätter jag hoppas. jag känner verkligen ingen ork eller lust till något nu. men ska jag komma någonstans så måste jag rycka upp mig, jag  vet! men det är inte alltid så lätt. det är inte lätt alls. det ordnar sig, som alla säger. det ordnar sig.

göteborgskan har fortfarande inte hört av sig. knasigt. måste ju veta. men nu kan jag iaf kolla upp med träningsgrej igenom jobb innan. för nu fick jag ju rycka in och jobba fredag, lördag och söndag. tur jag börjar sent på söndag, eftersom att man ska på singelfest på lördag, för alla singlar på alla hjärtans dag, jippi! ;P

idag blir det bara att stanna inne i värmen. mysa med tisen och kolla film. skulle egentligen hälsa på marcus, men han mådde visst inte så bra, inte konstigt när han inte sover ordentligt. vänder dygnet helt fel.

nej, nu ska jag se vad vi kan äta för gott till middag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0