tusen frågor.

ingenting kommer någonsin bli klart för mig när det gäller det här. allt det vi hade. det var inget som skiljer det från ett förhållande mer än titlen. jag kan liksom inte förstå vad du har gått runt och försökt få det till. eller vad du har tänkt överhuvudtaget. jag förstår inte varför jag själv stannat kvar, jo det vet jag, för jag har hoppats på att det vi hade de första månaderna skulle komma tillbaka, att jag skulle känna mig omtyckt och saknad igen. att jag skulle få känna mig speciell. och att detta tog mig någonstans. och då framåt förstås. inte där jag är nu. tillbaka på ruta ett, där jag står och inte fattar ett skit. på något sätt känner man sig utnyttjad. sen är det jobbigt när folk undrar varför jag har flyttat hem igen, "har ni gjort slut?" .. nej ?! nehe ?! vad har jag varit det senaste månaderna ?

det känns lite som du bara vänta på att jag skulle åka iväg. du kunde bett mig flytta för länge sen, det hade underlättat så mkt. det hade kännts bättre nu då. nu känner mig sig bara utnyttjad på något sätt. man har inte varit något. mer än en underbar och go tjej. wow. äh, jag suckar åt det när jag tänker på det. jag kan inte riktigt fatta att jag är här igen, att jag faktiskt vågade lita på någon igen, när jag vet att det bara går åt helvete.

nej, nu ska jag försöka få lite ordning här nere. sen ska jag och micka på äventyr. se om något kan få mig på bättre humör. just nu känns det ganska omöjligt. jag kommer bara glida med som vanligt med ett falskt leende på läpparna och hoppas att ingen märker något. jag har det bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0