sabiina.

lyckades somna till slut, sov med både lampa och kläder på och ingen som höll om mig. vaknat flera gånger och fått börja om. jag har inte ätit på över ett dygn, mer än lite godis som li kom med igår. vet inte varför jag gav livet ett andra chans, var det värt det ? livet är meningslöst, hopplöst och värdelöst.

andra gången som någonting försvinner som jag känner var värt att leva för och ge någonting för. att faktiskt offra och kämpa för. men jag vet inte riktigt vad jag tänkte. att något som kändes så rätt kunde vara så fel. att man kan känna sig så tom. hela mitt kropp värker. det gör så ont inom mig.

jag undrar hur min resa kommer bli nu. det kommer fortfarande vara skönt att komma bort. men samtidigt hade det varit skönt att ha något att sakna och längta efter. ha något som man vet finns där när man kommer hem, någon som bryr sig, tycker om en och vill ha en där.

igår kom li hit och trösta mig, tack! det blev godis och SATC, inte så mkt prat. jag hade inte så mkt att säga, jag visste inte riktigt hur jag skulle förklara för någon. det var hårdast med mamma, hon är ledsen när jag är ledsen. men sen att inte riktigt ha en förklaring på vad som har hänt är lite svårare, förklaringen jag har den duger knappt för mig själv, så hur skulle hon kunna förstå. förlåt för att jag inte svarade på några samtal igår.. men jag orkade inte bara. och jag vet att ni bryr er, tack!

idag ska jag leka med bä, egentligen har jag ingen lust till något men jag kan ju inte bara låsa in mig här och göra ingeting. eller jo jag kan. men mina vänner är där ute och jag behöver nog dom nu. imorgon hade jag frågat tanja om vi skulle festa, vilket jag har lika lite lust nu. får se hur det blir med det, har inte fått något svar från henne än ändå. lördag, matlagning hos my, sen bussen ner till jobb, taxi hem ? eller hur tar man sig hem fyra på natten ?


jag vet inte vart jag ska bli av.