sabiina.

inte ens så känner jag. för där jag var förut trodde jag var mitt hem. det kändes iaf så.

man kan inte göra slut i ett förhållande som inte finns, men det har jag precis gjort. jag har gråtit så jag knappt kunnat andas, jag mår illa och har ingen lust att äta, jag är vilse och vet inte var jag ska bli av, jag skriker ord som " varför?" och "jag vill inte mer"..
undra om jag någonsin kommer tro på eller låta en kille få mig att må bra igen. ingen kommer att lyckas. jag vet inte vad det är jag har haft dom senaste månaderna, jag vet inte vad jag har varit, jag vet inte varför jag inte ifrågasatt det tidigare, då kanske allt hade varit bra nu. men nu är det så att jag är en feg jävel som är rädd att förlora något som kändes bra och som jag trodde på. men det var fel.

det är du som är orsaken men det är mitt fel.

nu är jag tillbaka på ruta ett och har INGEN aning om hur jag ska ta mig vidare.


och ja, jag hoppas fortfarande .. hur fan kan jag vara så dum!!






JAAAAAAAAAAG VIIIIIIIIIIIIIIIIIIIILL INTE MER !

faaan.. och jag saknar dig redan :'(