sabiina.

denna dagen vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om. jag var nervös på något sätt. jag vet inte om jag kanske blev lite besviken. jag tror att jag skulle känna mig annorluna efteråt. men jag kommer ge det en chans till. men känner mig inte ett dugg bättre. tvärtom. börjar dagen med tårar, så blir dagen knappst bättre efter det. även om det ibland kan kännas lättare efter lite tårar.

men nu är det dags att försöka få ordning på livet. luska ut vad jag vill göra och vart jag vill komma. sluta bry mig om allt annat runt omkring och bara koncentrera mig på mig själv. endast! det är dags att röra på sig och ta nästa steg vidare här i livet. börja riskera, kanske förlora, men kanske också vinna! jag ska lära mig att ta motgångarna och göra dom till något bra. till något bättre. till något som jag lära mig av och som kan göra mig starkare istället för att försöka intala mig att jag hela tiden blir svagare så fort något faller i min närvaro. jag kan göra detta ! 2010 ska blir året då sabina reste sig och sprang över mållinjen, alldeles själv!

jag är fortfarande totalt lost i alla tankar som flyger omkring i mitt huvud. allt flummande gör mig ännu mer förvirrad, men jag hoppas att jag kan hålla mitt löfte till mig själv.


allting löser sig, om man bara vill.